anna, rich & rhapsody

anna, rich & rhapsody, originally uploaded by John Barleycorn.

Hej alla där hemma!

En del av er vet redan vad som hänt och andra inte, men jag tänkte i alla fall skriva några rader och berätta samtidigt som jag vill tala om att jag efter omständigheterna mår bra och jag kommer att stanna kvar i Thailand i alla fall maj månad ut.

Natten mellan söndag och måndag (10/11 april) ca: kl 00:15 så sjönk Rhapsody. Rhapsody är dyk båten som jag brukar jobba på, hon var en liveaboard båt som gjorde 4 dagars turer upp till Similan.

Jag vaknade mitt i natten av att något kändes väldigt fel och inser att hon lutar alldeles på tok för mycket särskilt med tanke på att havet var lugnt. Efter att ha rusat upp på däck för att skaffa mej en snabb överblick om vad som händer inser jag att läget är betydligt alvarligare än jag någonsin kunde tro, jag väcker Rich, min kollega, och tillsammans väcker vi kunderna (thai/båt staffen var vid detta laget också vaken) ser till att dom får på sig flytvästar och lämnar båten. Vår kapten hinner skicka iväg mayday och få med sig en signalanordning. Från det att jag vaknade tills vi såg Rhapsody sjunka tog det ca 3-4 min.

Alla klarade sig utan skador, vi hann få med flytvästar och livbojar så alla kunde få hjälp att hålla sig flytande detta plus en signalboj och en SOS lampa, tyvärr så har alla personliga ägodelar gått förlorat, men vi lever ju så jag ska inte klaga.

Vi hade tur med vädret då det var stjärnklart och havet var aldels lugnt. Vi låg och drev runt på vattnet i 8 timmar(dvs hela natten) innan vi blev upplockade ca kl 08.15 på morgonen av en fiskebåt. Vi var då alla rätt frusna och medtagna men som sagt utan några fysiska skador. Alla hade behållt lugnet hela tiden och vi hade hela natten pratat och skojat lite för att hålla humöret uppe. 5 båtar passerade oss under natten och morgonen utan att see oss men som sagt till sist fick en fiskebåt modell större syn på oss, tack och lov.

Så här några dagar senare käns det väldigt overkligt och känslorna går upp och ner hela tiden. Ena stunden är jag glad för att jag är i livet och andra stunden ledsen för att jag förlorat oviktiga materiella saker som t ex mobiltelefon, walkman, kläder mm. Har haft svårt att sova några nätter men det börjar bli bättre. Ett viktigt steg i bearbetningen var att vi återvände 2 dagar senare jag och Rich tillsammans med försäkringbolaget och dök på henne. Vi hittade ett par saker av värde men inte så mycket, hon ligger väldigt djup 40 m och vi hade inte perfekta dykförhållanden men det var skönt att se henne igen och ta farväl även om det kändes konstigt att kunna simma in i hytten som jag bara ett par nätter tidigare sovit i.

Min plan nu är att stanna maj månad ut här i Kata, jag kan nog inte komma till ro hemma just nu ändå då jag vill vara här och få veta vad som händer och hur framtiden kommer att se ut. Jag är omgiven av vänner och blir väl omhändertagen. Saknar er alla.

Kram, Anna